I dag är det inte speciellt ovanligt att även den kvinnliga delen av motorintresserade personer köper en jänkare. Men för snart 40 år sedan var det inte lika vanligt att tjejerna köpte sig en dylig bil. Det var kanske mer vanligt att man köpte sig en mer vanlig Svenssonbil eller så fanns det några stycken som åkte Pv, Amazon eller någon gammal Opel eller Taunus.
Det hade väl kanske till viss del att göra med att man var rädd att någonting skulle gå sönder och att man inte hade så mycket till kunskaper att laga felet. Nu var det ju på den tiden även en hel del grabbar som inte hade allt för stor kunskap i att meka med bilar fast man hade en amerikanare. Det var nog nästan värre för dem om något gick sönder eller behövdes servas då många förutsatte att man som kille skulle kunna skruva. För om en tjej behövde hjälp med att laga ett fel på bilen oavsett märke så fanns det oftast ett antal kavaljerer som villigt ställde upp som mekaniker, även undertecknad tillhörde den skaran.
Men i Näsviken en bit utanför Hudiksvall hade vi en tjej som gick lite utanför ramarna, det blev ingen Svensson bil för denna tjej även fast hon hette och heter än i dag Tina Svensson. Jag lärde känna denna tös redan i början av 80 talet några år innan körkortsåldern inföll, och redan då var det full fart och alltid fans ett skratt till förfogande. Det fanns nog redan då en grogrund till motorintresse för allt som oftast fanns hon med bland alla de jänkebils intresserade som fanns runt i bygden. När myndighetsåldern inföll så införskaffades körkortet ganska snart och det hände väl då och då att hon satt bakom ratten på någon amerikanare som chaufför.
Blå Blå vindar och vatten
. Men det gick inte allt för många år så tyckte väl Tina att det var dags för ett eget fordon tillverkat av Detroit fabrikerna. Så i mitten av 80 talet inköptes en 66a Olds Cutlass inte kanske den vanligaste bilmodellen men det rullade faktiskt 3st runt Hudiktrakten på den tiden. Nu blev Oldsen kvar några år innan den såldes men inte att Tinas motorintresse avtog för att hon sålde den, hon fanns fortfarande med i kretsen kring dom som åkte jänkare.
Efter några år så blev det sug efter en jänkar igen då införskaffades en 64a Chevelle ett tag. Sedan så såldes den och en 65a Impala inköptes. Nu var det kanske inte den bästa bilen, det visade sig efter ett tag att det var en hel del som behövdes åtgärdas på denna kärra. Men så kan det vara det har vi nog till mans någon gång råkat ut för. Man är väldigt sugen på en bil och vill kanske inte riktigt inse allt som behöver göras på bilen. Men men så kan det vara, man skall inte grina över spilld mjölk heter det väl även om det kan kännas surt just då.
En tuff brud i lyxförpackning
Nu kan man ju fundera på hur det kom sig att en tjej intresserade sig för jänkare men hon hade att brås på hennes pappa var en som skulle tro hela sitt liv samlade på sig gamla saker och gamla fordon. När han tyvärr gick bort för ett tag sedan och man skulle börja ta reda på allt efter honom hittade man ett stort antal mopeder och motorcyklar samt väldigt mycket annat bra att ha motor relaterade saker.
Efter att ha tittat på lite olika bilannonser så fastnade hon för den här Mustangen. Bilen i sig fanns utanför Gävle i Årsunda. När hon väl bestämt sig för att åka och titta på bien tog Tina med sig sin andra hälft Jonas och en kompis för att få hjälp med att besikta bilen så det inte var några alvarliga fel på den. När dom är ute och prov kör bilen säger kompisen ganska omgående, Det är två fel på den här bilen. Oj tänkte Tina som tyckte att bilen var riktigt fin vad har han hittat nu då? Vad är det som är fel funderar Tina? Då kommer det, DET ÄR EN FORD OCH DEN SKRAMLAR INTE!!
Ja ja man kan ha humor i allting beroende i vilket läger man tillhör, Mopar, GM eller Ford. Nu visade sig att denna gång var det inget vrak som man åkte och tittade på utan en otroligt fin bil. Det känner jag även denna soliga sen sommardag vi är ute och fotograferar bilen, den är i stort sett helt skrammelfri och går väldigt fint efter vägen. Så det var nog inget dåligt val av Tina att köpa denna bil som har gett många härliga turer för hela familjen och det är bara att gratulera.
Inget fel på den bakdelen
Jag tror vi gör ett stop på lanthandeln för att inhandla en glass.
Här har vi emblemet som är upphov till hela Pony car eran
Helt klart fräna original options fälgar som säkert uppskattas mer idag än på tex 70 talet när det var magfälgar som hägrade
Självklart måste det finnas cowboyhattar när man rattar en Pony car
Pony car
I början av 1960-talet började Ford, Plymouth och AMC märka det ökande intresset för små, sportiga bilar och den ökande betydelsen av yngre kunder. För att övertyga Fords ledning att godkänna en liten, sportig bil för produktion, byggde Budd Company en prototyp av tvåsitsiga roadster kallad XT-Bird. XT-Bird byggdes med det kompakta bilchassit från Ford Falcon med en modifierad Ford Thunderbird kaross från 1957. Ford avvisade förslaget och föredrog att designa en sportig bil med fyra säten i stället som skulle utöka försäljningsvolymen. Det var början till det som skulle kallas Pony car.
Det blev sedan under början av 60 talet ett samlingsnamn på relativt billiga amerikanska sportbilar av cupe eller cab utförande Namnet kommer från den vildhäst som gav namn åt Ford Mustang. Ford presenterade Mustangen för allmänheten vid Världsutställningen i New York den 17 april 1964. Mustangen var en enorm framgång, med försäljningsprognoser för första året på 100 000 enheter som krossades den första dagen, när Ford-återförsäljare tog beställningar på 22 000 fordon, vilket tvingade företaget att lägga om produktionen mitt på året. Den utökade årsmodellens försäljning uppgick till 618 812 Mustanger. Mustangen slog alla bilförsäljningsrekord efter andra världskriget som sagt succén var omedelbar, och de övriga amerikanska biltillverkarna var snabba att följa efter.
I sitt basutförande hade Mustangen en sexcylindrig motor på 170 cu (2,8 L) med en treväxlad manuell växellåda. Baspriset på 2368 USD inkluderade golvmattor, golvväxel, sportratt och navkapslar. Alternativ som tillval fanns V8-motorer, en fyrväxlad manuell växellåda, luftkonditionering och servostyrning. Detta kunde dra upp priset med upp till 60 %, vilket gjorde sådana versioner mycket lönsamma för Ford.
Det är mycket diskussioner bland entusiaster om den exakta definitionen av en ponnybil, och vad som skiljer fordonet från en muskelbil . Oftast är att ponycars är mindre och mer raffinerade än muskelbilar. Några medelstora fordon, som tex. Dodge Challenger kan anses tillhöra båda kategorierna.
Eftersom Mustangen introducerades fyra månader före den vanliga starten av 1965 års produktionsår och tillverkades tillsammans med Falcon och Cometen, kallas de tidigaste Mustangs allmänt till som "1964½"-modellen av entusiaster. Ändå fick alla 1964½-bilar 1965 amerikanska standard VIN-nummer vid tillverkningstillfället med begränsat undantag från det tidigaste reklammaterialet marknadsfördes av Ford som 1965 års modeller. Standardutrustningen för Mustangs från början av 1965 inkluderade svarta säkerhetsbälten fram, en lampa i handskfacket och en vadderad instrumentbräda.
Produktionen började den 9 mars 1964 och flera förändringar av Mustangen inträffade i början av det "normala" 1965 års modellår i augusti 1964, ungefär fyra månader efter dess introduktion. Dessa bilar är kända som sena 65or. Likströmsgeneratorn ersattes 1965 av en växelströmsgenerator på alla Mustanger (ett sätt att skilja 1964 års produktion från 1965-talet är att kontrollera om generatorlampan på instrumentbrädan visar "GEN" eller "ALT"). Mellan 65 och 66 var det minimala förändringar. Produktionen började i augusti 1965 och innehöll en serie av: Coupe, Cabriolet och Fastback. Totalt tillverkade Ford totalt 607 568 Mustangs 1966. Bilen hade nya färger att välja på, en ny grill, ny instrumentbräda och nya fälgar. Tittar man på karossen utvändigt kan man skilja 65 och 66 årsmodell genom att viklisten bakom dörrarna. Från produktionen i augusti 1964 var gjutningen ett enda vertikalt stycke krom, medan 1966 års modeller var gjutningen mindre i höjd och hade tre horisontella stänger som sträckte sig framåt från designen, som liknade ett "E" Mustangen skulle bli den mest sålda cabriolet 1966, med 72 119 sålda bilar.
Det kan inte bli mycket vackrare än så här, som taget ur en försäljningsbroschyr 1966
Inredningen är otroligt fin i denna bil med matchande blå färg
Air Condision i en cab kan för oss nordbor verka konstigt men bor man där det är uppåt 40 grader celsius så är det lite annorlunda.
Här har vi en av alla mopeder och motorcyklar som pappa Olle lämnade efter sig
Efter ett besök på saloonen rider den ensamme Cowgirlen iväg på sin Mustang mot solnedgången
